Snus och pankreascancer?
På senare tid har svenska och norska medier publicerat larmrapporter som gör gällande att snusning är en riskfaktor för pankreascancer. Men är larmen motiverade ur ett vetenskapligt perspektiv?
Den viktigaste och mest väletablerade faktorn som ökar risken för pankreascancer är rökning. Det finns också studier som talar för en koppling mellan alkohol, diabetes och pankreascancer.
Har risken att drabbas av pankreascancer ökat i Sverige i takt med det ökade snusbruket?
Nej, risken att drabbas har halverats bland svenska män sedan mitten 1980-talet trots att snusanvändningen ökat. Den minskade risken har gått parallellt med den minskade andelen rökare, vilket illustrerar rökningens betydelsefulla roll som riskfaktor. Detta stämmer också med att svenska män i en jämförelse med samtliga 27 EU-länder har en mycket låg risk att drabbas av pankreascancer.
Antal nya fall av pankreascancer per 100.000 män i respektive EU-land
Olika slutsatser i studier
Larmen i medierna om ett samband mellan snus och pankreascancer har baserats på en norsk och en svensk epidemiologisk studie (Bofetta et al, Luo et al). Det är allmänt accepterat inom epidemiologisk vetenskap att resultaten från sådana studier måste uppfylla ett antal kriterier för att man skall kunna dra säkra slutsatser. Enbart ett statistiskt samband räcker inte. Bland annat bör de samband man hittar vara starka, resultaten vara samstämmiga, och att det finns ett så kallat dos-effekt samband, det vill säga ju mer snus en individ konsumerat, desto större risk.
De två aktuella studierna uppvisar inget av detta: sambanden mellan snus och pankreascancer är svaga (relativa risker <1,5-2), studierna är inte samstämmiga (i den norska studien observerades en ökad risk bland snusare som också var rökare, inte bland dem som enbart använt snus, medan man i den svenska studien endast såg en ökad risk bland dem som inte rökt), och det fanns inte något samband mellan mängden snus som konsumerats och risken för sjukdom. Detta gör att det sannolikt finns andra förklaringar till studiernas resultat än att snus skulle vara en riskfaktor, t. ex. alkoholkonsumtion eller rökning.
I den svenska studien (Luo et al) är det problematiskt att snusarna intervjuats för uppemot 30 år sedan och att ingen uppföljning gjorts om tobaksvanorna förändrats under studiens gång (hur många övergick till rökning eller blandbruk?). Andra invändningar är att urvalet är styrt (uteslutande byggnadsarbetare) och att man inte exkluderat effekterna av andra levnadsvanor, däribland alkoholkonsumtion eller kostvanor, som enligt andra studier kan vara en riskfaktor för pankreascancer.
Den norska studien har också metodologiska problem vilket gjorde att den diskvalificerades helt och hållet från en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen kring snus och cancer som nyligen publicerades av motsvarigheten till SBU på Nya Zealand (Broadstock et al).
Finns det studier som talar emot ett samband?
Ja, det finns det. I en nyligen publicerad svensk epidemiologisk studie av Rosaar et al från 2006 följdes drygt 20.000 svenskar i cirka 30 år. I den studien hittade man inget samband mellan snusning och rökrelaterad cancer (inklusive pankreascancer).
Omotiverade medielarm
Det är vedertaget i forskarkretsar att flera studier av hög standard ska ge samstämmiga och entydiga resultat innan det finns anledning gå ut med varningar till allmänheten. Även kaffe, socker och alkohol har i vissa studier visat sig ge en statistiskt säkerställd riskökning för cancer medan det, precis som i fallet med snus, finns andra studier som inte funnit något samband. Något medielarm eller varningar till allmänheten är alltså inte motiverade - vare sig för dessa produkter eller snus.
Lars Erik Rutqvist, medicinsk rådgivare, Swedish Match AB, professor, tidigare överläkare och chef för Onkologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge.
Mobil: 0768 - 788 498, e-post: lars-erik.rutqvist@swedishmatch.com
Freddi Lewin, medicinsk rådgivare, Swedish Match North Europe AB, docent, tidigare överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge.
Mobil: 070 - 467 11 91, e-post: freddi.lewin@swedishmatch.se
Boffetta P, Aagnes B, Weiderpass E, Andersen A. Smokeless tobacco use and risk of cancer of the pancreas and other organs. Int J Cancer 2005;114(6):992-5.
Luo J, Ye W, Zendehdel K, Adami J, Adami HO, Boffetta P, Nyren O. Oral use of Swedish moist snuff (snus) and risk for cancer of the mouth, lung, and pancreas in male construction workers: a retrospective cohort study. Lancet. 2007 Jun 16;369(9578):2015-20.
Roosaar A, 2006 Oral mucosal lesions, tobacco use and the long-term outcome in a Swedish population. Thesis, Karolinska institutet, Stockholm Sweden.
Broadstock M. Systematic review of the health effects of modified smokeless tobacco products. New Zealand Health Technology Assessment, NZHTA Report Vol 10, No. 1, Feb 2007.