Hjärt-kärlsjukdomar
Sammanfattning
Sambandet mellan bruk av svenskt snus och hjärt-kärlsjukdomar har undersökts i flera studier. Eftersom snus innehåller nikotin, som är känt för att orsaka ökad hjärtfrekvens och förhöjt blodtryck, har vissa forskare antagit att snusning kan påverka hjärt-kärlsystemet.
Den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan bruk av svenskt snus och olika mått på hjärt-kärlsjukdom omfattar ett flertal beskrivande undersökningar, två fall-kontrollstudier, en prospektiv kohortstudie och en experimentell studie. De effekter som studerats är allmän hälsostatus, kliniska riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, utveckling av åderförkalkning, högt blodtryck, risk för hjärtinfarkt samt dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.
Några viktiga forskningsresultat rörande svenskt snus:
- Det föreligger ett samband mellan snusning och akuta effekter på hjärt-kärlsystemet såsom höjning av blodtrycket, ökning av hjärtfrekvensen.
- Det föreligger ett samband mellan snusning och försämring av blodkärlens elasticitet.
- Det förblir oklart om snusning är en riskfaktor för högt blodtryck.
- Inget samband har påträffats mellan snusning och åderförkalkning eller riskfaktorer för åderförkalkning.
- Inget samband har påträffats mellan snusning och en förhöjd risk för hjärtinfarkt.
- Motstridiga resultat föreligger om snusning bidrar till en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.
- Rökfri tobak (huvudsakligen snus) medför en mycket lägre risk för negativa hjärt-kärleffekter än rökning, vilket framgår av Figuren nedan (Asplund, 2003).
Fördjupning
Akuta effekter på hjärt-kärlsystemet
Bolinder och de Faire (1998) studerade akuta effekter av tobaksbruk på hjärt-kärlsystemet hos en grupp medelålders brandmän. De fann att både snusare och rökare, som var 45 år eller äldre, hade förhöjd hjärtfrekvens och förhöjt diastoliskt blodtryck under dagtid. Under nattetid, då tobak inte användes, förelåg emellertid ingen förhöjning av vare sig hjärtfrekvens eller blodtryck.
I en annan studie, också omfattande brandmän, fann Bolinder et al. (1997a) att hjärtfrekvensen tenderade att vara 6 slag/minut snabbare, det systoliska blodtrycket 10-15 mmHg högre och det diastoliska blodtrycket 6 mmHg högre hos snusare som nyligen (<2 timmar) använt snus än hos snusare som avstått från snus i mer än två timmar före mätning. Dessa temporära samband mellan snusning och effekter på blodtryck och hjärtfrekvens är ett stöd för antagandet att snusning ger akuta kardiovaskulära effekter.
Rohani et al. (2004) fann genom att med hjälp av ultraljud mäta rörligheten hos överarmskärl hos en grupp medelålders vanesnusare att elasticiteten försämrades akut vid snusning.
Högt blodtryck (Hypertoni)
Även om snusning har akut påverkan på blodtrycket, är det fortfarande oklart om snusning är en riskfaktor för kroniskt högt blodtryck. I en tvärsnittsstudie omfattande en stor population svenska byggnadsarbetare visade Bolinder et al. (1992) att medelålders snusare hade en signifikant högre risk för lätt förhöjt blodtryck (diastoliskt tryck >90 mmHg eller systoliskt tryck > 160 mmHg) än medelålders icke-tobaksanvändare.
I två andra studier av Eliasson et al. (1991) och Bolinder et al. (1997a) omfattande en grupp unga män respektive en grupp medelålders brandmän kunde några skillnader mellan snusare och icke-tobaksanvändare med avseende på högt blodtryck inte noteras.
Åderförkalkning (Atheroskleros) och riskfaktorer för åderförkalkning
Tillgängliga studier på svenskt snus pekar inte på något samband mellan snusning och åderförkalkning eller riskfaktorer för denna sjukdom. Bolinder et al. (1997b) skattade graden av åderförkalkning hos en grupp brandmän genom att mäta tjockleken på kärlväggen i en av halsartärerna. De fann ingen signifikant skillnad mellan snusare och icke-tobaksanvändare i detta avseende. I andra studier av Bolinder et al. (1997b,c) och av Eliasson et al. (1991, 1995) har inget samband mellan snusning och riskfaktorer för åderförkalkning (blodfettnivåer, fibrinogennivåer, fibrinolytisk aktivitet, insulin resistans) påvisats.
Åderförkalkning (Atheroskleros) och riskfaktorer för åderförkalkning
Tillgängliga studier på svenskt snus pekar inte på något samband mellan snusning och åderförkalkning eller riskfaktorer för denna sjukdom. Bolinder et al. (1997b) skattade graden av åderförkalkning hos en grupp brandmän genom att mäta tjockleken på kärlväggen i en av halsartärerna. De fann ingen signifikant skillnad mellan snusare och icke-tobaksanvändare i detta avseende. I andra studier av Bolinder et al. (1997b,c) och av Eliasson et al. (1991, 1995) har inget samband mellan snusning och riskfaktorer för åderförkalkning (blodfettnivåer, fibrinogennivåer, fibrinolytisk aktivitet, insulin resistans) påvisats.
Hjärtinfarkt
Effekt av snusning på insjuknande (incidens) av hjärtinfarkt har studerats i tre populationsbaserade fall-kontrollstudier. Två av dessa omfattade medelålders män i Norr- och Västerbotten (Huhtasaari et al., 1992; Huhtasaari et al., 1999). Ingen ökad risk för hjärtinfarkt kunde observeras bland snusarna jämfört med icke-tobaksanvändarna i dessa två studier. Undersökningsresultaten uteslöt dock inte en mindre effekt av snusning på risken för plötslig död i hjärtsjukdom.
I en nyligen publicerad större fall-kontrollstudie omfattande 1760 män i åldern 45-70 år bosatta i Stockholm eller Västernorrlands län undersöktes effekten av snusning på icke-letala och letala förstagångshjärtinfarkter. För före detta snusare var den relativa risken att drabbas av hjärtinfarkt 1.1 och för aktuella snusare 1.0. Denna studie visar sålunda att snusare inte löper någon ökad risk för att drabbas av hjärtinfarkt (Hergens et al., 2005).
Dödlighet i hjärt-kärlsjukdom
I en prospektiv kohortstudie omfattande ett stort antal byggnadsarbetare fann Bolinder et al. (1994) ett samband mellan snusning och ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom i åldersgruppen 35-45 år men ej i åldersgruppen 55-65 år.
Asplund, K. 2003. Smokeless tobacco and cardiovascular disease. Progress in Cardiovascular Disease 45: 383-394. Bolinder, G.M., Ahlborg, B.O., and Lindell, J.H. 1992. Use of smokeless tobacco: Blood pressure elevation and other health hazards found in a large-scale population survey. J. Int. Med. 232:327-334. Bolinder, G., Alfredsson, L., Englund, A., and de Faire, U. 1994. Smokeless tobacco use and increased cardiovascular mortality among Swedish construction workers. Am. J. Public Health 84:399-404. Bolinder, G., Norén, A., Wahren, J., and de Faire, U. 1997a. Long-term use of smokeless tobacco and physical performance in middle-aged men. Eur. J. Clin. Invest. 27:427-433. Bolinder, G., Norén, A., de Faire, U., and Wahren, J. 1997b. Smokeless tobacco use and atherosclerosis: An ultrasonic investigation of carotid intima media thickness in healthy middle-aged men. Atherosclerosis 132:95-103. Bolinder, G., Norén, A., Wahren, J. and de Faire, U. 1997c. Long-term use of smokeless tobacco: Cardiovascular mortality and risk factors. PhD thesis, University of Stockholm, Stockholm. Bolinder, G. and de Faire, U. 1998. Ambulatory 24-h blood pressure monitoring in healthy, middle-aged smokeless tobacco users, smokers, and nontobacco users. Am. J. Hypertens. 11:1153-1163. Eliasson, M., Lundblad, D., and Hägg, E. 1991. Cardiovascular risk factors in young snuff-users and cigarette smokers. J. Int. Med. 230:17-22. Eliasson, M., Asplund, K., Evrin, P.E., and Lundblad, D. 1995. Relationship of cigarette smoking and snuff dipping to plasma fibrinogen, fibrinolytic variables and serum-insulin: The northern Sweden MONICA study. Atherosclerosis 113:41-53. Hergens, M.-P., Ahlbom, A., Andersson, T., and Pershagen, G. 2005. Swedish moist snuff and myocardial infarction among men. Epidemiology 16: 12-16. Huhtasaari, F., Asplund, K., Lundberg, V., Stegmayr, B., and Wester, P.O. 1992. Tobacco and myocardial-infarction: Is snuff less dangerous than cigarettes?. Br. Med. J. 305:1252-1256. Huhtasaari, F., Lundberg, V., Eliasson, M., Janlert, U., and Asplund, K. 1999. Smokeless tobacco as a possible risk factor for myocardial infarction: A population-based study in middle-aged men. J. Am. Coll. Cardiol. 34:1784-1790. Rohani, M., Agewall, S. 2004. Oral snuff impairs endothelial function in healthy snuff users. J. Int. Med. 255: 379-383.
