Diabetes
Sammanfattning
Vetenskaplig litteratur beskriver att rökare löper ökad risk att utveckla typ 2 diabetes och ökad risk för tillstånd som kan orsaka diabetes, nämligen insulinresistens och försämrad glukostolerans. Studier utförda på senare tid har adresserat sambandet mellan snusning och typ 2 diabetes.
Diabetes uppkommer när obalans råder mellan nivåer av glukos och insulin i kroppen. Två förstadier, glukostolerans och insulinresistans, ligger bakom denna sjukdom och dessa studeras ofta tillsammans med diabetes. Vid försämrad glukostolerans är blodglukosnivåerna högre än normalt men inte höga nog för att betecknas som diabetes. Vid insulinresistans blir vissa kroppsvävnader gradvis okänsliga för insulinets naturliga effekt. Typ 2 diabetes är den vanligaste formen av diabetes och uppstår när en persons vävnader blir resistenta mot insulin.
Några viktiga forskningsresultat rörande svenskt snus:
- En tvärsnittsstudie rörande riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar antyder att det föreligger ett samband mellan snusning och förhöjda insulinnivåer. Tre andra studier stöder inte detta resultat.
- En tvärsnittsstudie indikerar att snusning kan vara associerat med en ökad prevalens av typ 2 diabetes. Resultaten från denna studie är osäkra och sambandet har inte bekräftats i analytiska studier.
- I en prospektiv analytisk kohortstudie, som genererade både prevalens (förekomst) och incidens (insjuknande) data, fann man att snusning inte är förknippat med ökad risk för typ 2 diabetes.
- I en samlad dataanalys av fem kohorter fann man ingen samband mellan snus och diabetes, men däremot iakttogs en ökad risk för diabetes bland storkonsumenter.
- I en experimentell studie fann man att akut användning av snus inte hade någon effekt på insulinfunktionen.
Insulinresistans – en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.
Sambandet mellan snusning och insulinresistans har beskrivits i fyra deskriptiva studier rörande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. I tre av dessa studier fann man inga statistiskt signifikanta samband mellan snusning och insulinreaktivitet eller blodinsulinnivåer (Bolinder, 1997; Eliasson et al., 1995; Wallenfeldt et al., 2001). I den fjärde studien antyder resultaten att blodinsulinnivåer är signifikant högre hos snusare jämfört med icke-tobaksanvändare (Eliasson et al., 1991).
Typ 2 diabetes
Tre studier beskriver sambandet mellan användning av svenskt snus och insulinresistans eller försämrad glukostolerans kopplat till diabetes. I den starkaste av dessa studier (Eliasson et al., 2004) undersöktes effekten av snusning och rökning på risken för att utveckla typ 2 diabetes bland 3384 män i en populationsbaserad tvärsnitts- och prospektiv uppföljningsstudie (Northern Sweden MONICA Study).
Vid studiens början var prevalensen av kliniskt diagnostiserad diabetes signifikant högre bland nuvarande och före detta rökare jämfört med icke-tobaksanvändare. Däremot var prevalensen inte förhöjd för snusare. Prevalensen av patologisk glukostolerans var inte signifikant förhöjd bland snusare eller rökare vid studiens början. Risken att utveckla diabetes under uppföljningstiden var förhöjd bland rökare och före detta rökare, men inte bland dem som enbart använde snus.
Författarna drog slutsatsen att snusare inte löper någon förhöjd risk att utveckla diabetes. Denna studie är den första studie i vilken prospektiva data visar att snusning inte medför samma ökade risk för diabetes som rökning.
I motsats till resultaten från ovanstående studie indikerar resultaten från en deskriptiv studie av Persson et al. (2000) att det existerar ett samband mellan snusning och typ 2 diabetes. I denna populationsbaserade studie undersöktes en kohort av svenska män av vilka hälften hade diabetes i släkten. Resultaten visade att snusare hade en ungefär fyrfaldig ökning av prevalensen av typ 2 diabetes jämfört med icke-tobaksanvändare.
Dessa resultat bygger på endast 4 fall av diabetes bland snusare, varför de måste betraktas som osäkra. Resultaten indikerade också att snusarna inte hade försämrad glukostolerans och inte heller ökad insulinresistans, tillstånd som är förstadier till diabetes. En viktig begränsning i tvärsnittsstudier är att dessa inte kan belysa orsakssamband, dvs om snusning orsakar diabetes. Analytiska studier som den av Eliasson et al. (2004) lider inte av denna begränsning.
Attvall et al. (1993) studerade akuta effekter av rökning och snusning på insulinkänsligheten i en grupp friska vanerökare. De fann att rökning men inte snusning leder till insulinresistans.
I en studie av Carlsson et al (2017) med en sammanställning av data från fem kohorter fann man inget samband mellan pågående bruk av snus och typ 2 diabetes, men däremot visade studien på en ökad risk för typ 2 diabetes bland storkonsumenter av snus (>5–6 dosor i veckan).
I en metaanalys av data gjord av Lee (2017) dras slutsatsen att det inte finns några belägg för en ökad risk för typ 2 diabetes, inte heller är snus förknippat med andra resultat hänförliga till typ 2 diabetes. Det finns vissa samband mellan doser och resultat som måste utvärderas ytterligare i nya studier.
Attvall, S., Fowelin, J., Lager, I., Von Schenk, H., and Smith, U. 1993. Smoking induces insulin resistance – a potential link with the insulin syndrome. J. Int. Med. 233: 327-332. Bolinder, G., Norén, A., Wahren, J., and de Faire, U. 1997. Long-term use of smokeless tobacco and physical performance in middle-aged men. Eur. J. Clin. Invest. 27:427-433. Eliasson, M., Asplund, K., Evrin, P.E., and Lundblad, D. 1995. Relationship of cigarette smoking and snuff dipping to plasma fibrinogen, fibrinolytic variables and serum-insulin: The northern Sweden MONICA study. Atherosclerosis 113:41-53. Eliasson, M., Asplund, K., Nasic, S., and Rodu, B. 2004. Influence of smoking and snus on the prevalence of type 2 diabetes amongst men: the northern Sweden MONICA study. J. Int. Med. 256: 101-110. Persson, P.-G., Carlsson, S., Svanström, L., Östenson, C.-G., Efendic, S., and Grill, V. 2000. Cigarette smoking, oral moist snuff use and glucose intolerance. J. Int. Med. 248: 103-110. Wallenfeldt, K., Hulthe, J., Bokemark, L., Wikstrand, J., Fagerberg, B. 2001. Carotid and femoral atherosclerosis, cardiovascular risk factors and C-reactive protein in relation to smokeless tobacco use or smoking in 58-year-old men. J. Int. Med. 250: 492-501. Carlsson S, Andersson T1, Araghi M, Galanti R, Lager A, Lundberg M, Nilsson P5 Norberg M, Pedersen NL, Trolle-Lagerros Y, Magnusson C3 Smokeless tobacco (snus) is associated with an increased risk of type 2 diabetes: results from five pooled cohorts.J Intern Med. 2017 Apr;281(4):398-406. doi: 10.1111/joim.12592. Epub 2017 Feb 6. Lee PN, Alison JT The relationship of snus use to diabetes and allied conditions Reg Toxicol Pharmacol 2017 91:86-92.
