»The Swedish experience« väcker forskarintresse
Snusets roll som ett från hälsosynpunkt betydligt bättre alternativ till rökning har uppmärksammats vid en rad stora internationella konferenser det senaste halvåret. Framför allt är det erfarenheterna från Sverige som lyfts fram.
I sökandet efter metoder att minska tobakens skadeverkningar har Sverige, och de förändrade svenska tobaksvanorna, på senare tid kommit att stå i fokus för uppmärksamheten bland forskare och hälsofrämjare. Den gångna sommaren och hösten har inte mindre än fem stora konferenser hållits runt om i Europa som på olika sätt behandlat rökningens skadeverkningar, nikotinberoende och alternativa, rökfria nikotinprodukter.
VAD SOM VÄCKT intresse är att i Sverige pågår ett »fullskaleexperiment i skademinskning« som en forskare, professor Michael Kunze vid Wiens universitet, uttryckte saken vid »8th Central European Lung Cancer Conference« i Wien i början av september. Han presenterade där en studie som visar att dödligheten i lungcancer och andra rökrelaterade cancersjukdomar är lägre bland svenska män än bland österrikiska. Sverige är därmed det första industrialiserade landet att notera en påtaglig minskning av dödligheten i sjukdomar relaterade till tobak.
»Flera studier finner inte heller en överrisk för hjärtinfarkt bland snusare, till skillnad från cigarettrökare. Samtidigt är det allmänt bekant att snus är till stor hjälp att sluta röka för många.«
Förklaringen, menade professor Kunze och hans kollegor, kan sökas i den stora övergång som skett i Sverige från cigarettrökning till rökfria nikotinprodukter, där de senare vid tusenårsskiftet stod för runt hälften av all nikotinkonsumtion i Sverige.
DEN SVENSKA ERFARENHETEN, eller »the Swedish experience« som blivit ett begrepp internationellt, bygger just på den höga konsumtionen av snus i relation till cigaretter. Det har i sin tur inneburit att flera stora epidemiologiska studier kunnat göras och ingen av dem har visat på något samband mellan svenskt snus och cancer. Flera studier finner inte heller en överrisk för hjärtinfarkt bland snusare, till skillnad från cigarettrökare. Samtidigt är det allmänt bekant att snus är till stor hjälp att sluta röka för många.
Mot bakgrund av dessa studier har debatten mer och mer kommit att handla om snuset som ett alternativ till rökning för människor som är nikotinberoende. I väntan på ett helt nikotinfritt samhälle, som sannolikt ligger långt bort i tiden, är det bättre att snusa än att röka, hävdar allt fler folkhälsorepresentanter. Detta gäller i en verklighet där en stor grupp aldrig kommer att bli av med sitt beroende så länge som det finns nikotin, resonerar många. Dessa förespråkare för en skademinimeringsstrategi (harm reduction) blir som sagt allt fler.
DET SENASTE EXEMPLET på en attitydförändring var den vetenskapliga konferens om nikotinberoende som hölls i Santander i Spanien i början av oktober. Där ägnades en programpunkt på det svenska snuset. En av Europas mest framträdande opinionsbildare när det gäller rökning och hälsa, Clive Bates från Action on Smoking and Health i England, förordade där att EU:s förbud mot snus upphävs och att man får en lagstiftning som i stället reglerar gränsvärden för oönskade ämnen i snuset.
