Svenskt snus orsakar inte hjärt-kärlsjukdom
Svenska media uppmärksammade artikeln och vinklade nyheten till att handla om eventuella risker med svenskt snus. Men artikeln i Lancet handlade inte om svenskt snus eller överhuvudtaget de typer av rökfria produkter som används i västvärlden. Data beträffande ”chewing tobacco” avsåg produkter som används i vissa delar av Asien. Med anledning av yttranden i media som skulle kunna tolkas som att resultaten i Lancet-artikeln är relevanta även för svenska förhållanden, finns det anledning att redovisa vad svensk forskning under senare år visat beträffande snus och risk för hjärt-kärlsjukdom:
- Liksom andra stimulantia kan nikotinet i snus medföra en övergående ökning av puls och blodtryck (Hirsch et al 1992, Bolinder & de Faire 1998). Men till skillnad från rökning påverkar snus inte blodkolesterol eller andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (Wennmalm et al 1991, Eliasson et al 1995, Bolinder et al 1992, 1997, Wallenfeldt et al 2001)
- En studie av svenska byggnadsarbetare som uppgett att de var snusare i början av 1970-talet talade för en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom bland dessa individer (Bolinder et al 1994), men tre stora fall-kontrollstudier under 1990-talet har visat att risken för hjärtinfarkt för snusare inte är högre än bland icke-tobaksanvändare (Huhtasaari et al. 1992, Huhtasaari et al. 1999, Hergens et al. 2005)
- Två stora studier har visat att risken för stroke bland snusare inte är högre än bland icke-snusare (Bolinder et al 1994, Asplund et al 2003)
Dessa resultat bevisar naturligtvis inte att användning av snus är ofarligt ur hjärt-kärlsynpunkt. Det är möjligt att alla former av nikotin i vissa fall kan ha ogynnsamma effekter t ex hos patienter med etablerad hjärt-kärlsjukdom. Men den sammantagna vetenskapliga dokumentationen talar för att snus – till skillnad från rökning - inte ökar risken för utveckling av sådan sjukdom.
Lars Erik Rutqvist, leg läkare
Freddi Lewin, leg läkare
Swedish Match AB
För ytterligare information, var vänlig kontakta: Freddi Lewin, Vice President, Scientific Affairs, Swedish Match North Europe Division Kontor 08 658 02 91, mobil 070 467 11 91
Lars Erik Rutqvist, Vice President, Scientific Affairs, Swedish Match
Kontor 08 658 02 43, mobil 076 878 84 98
Referenser:
Asplund, K., Nasic, S., Janlert, U., and Stegmayr, B. 2003. Smokeless tobacco as a possible risk factor for stroke in men. A nested case-control study. Stroke 34:1-6.
Bolinder, G.M., Ahlborg, B.O., and Lindell, J.H. 1992. Use of smokeless tobacco: Blood pressure elevation and other health hazards found in a large-scale population survey. J. Intern. Med. 232:327-334.
Bolinder, G., Alfredsson, L., Englund, A., and de Faire, U. 1994. Smokeless tobacco use and increased cardiovascular mortality among Swedish construction workers. Am. J. Public Health 84:399-404.
Bolinder, G. 1997. Long-term use of smokeless tobacco: Cardiovascular mortality and risk factors. Ph.D. diss., University of Stockholm, Stockholm. Bolinder, G. and de Faire, U. 1998. Ambulatory 24-h blood pressure monitoring in healthy, middle-aged smokeless tobacco users, smokers, and nontobacco users. Am. J. Hypertens. 11:1153-1163.
Eliasson, M., Asplund, K., Evrin, P.E., and Lundblad, D. 1995. Relationship of cigarette smoking and snuff dipping to plasma fibrinogen, fibrinolytic variables and serum insulin: The northern Sweden MONICA study. Atherosclerosis 113:41-53.
Hergens, M.P., Ahlbom, A., Andersson, T., and Pershagen, G. 2005. Swedish moist snuff and myocardial infarction among men. Epidemiology. 16:12-16.
Hirsch, J.M., Hedner, J., Wernstedt, L., Lundberg, J., and Hedner, T. 1992. Hemodynamic effects of the use of oral snuff. Clin. Pharmacol. Ther. 52:394-401.
Huhtasaari, F., Asplund, K., Lundberg, V., Stegmayr, B., and Wester, P.O. 1992. Tobacco and myocardial infarction: Is snuff less dangerous than cigarettes? Br. Med. J. 305:1252-1256.
Huhtasaari, F., Lundberg, V., Eliasson, M., Janlert, U., and Asplund, K. 1999. Smokeless tobacco as a possible risk factor for myocardial infarction: A population-based study in middle-aged men. J. Am. Coll. Cardiol. 34:1784-1790.
Teo KT, Ounpuu S, Hawken S, et al. 2006. Tobacco use and risk of myocardial infaction in 52 countries in the INTERHEART study: a case-control study. Lancet 368:647-658.
Wallenfeldt, K., Hulthe, J., Bokemark, L., Wikstrand, J., and Fagerberg, B. 2001. Carotid and femoral atherosclerosis, cardiovascular risk factors and C-reactive protein in relation to smokeless tobacco use or smoking in 58-year-old men. J. Intern. Med. 250:492-501.
Wennmalm, A., Benthin, G., Granström, E.F., Persson, L., Petersson, A.-F., and Winell, S. 1991. Relation between tobacco use and urinary excretion of thromboxane A2 and prostacyclin metabolites in young men. Circulation. 83:1698-1704.
